Då och då hör man de tråkiga benämningarna “åsiktsmaskiner” och “proffstyckare”. Agneta Klingspors Tji fick du är, oavsett vad man tycker om samtidens entreprenörer i ställningsstagande, så långt ifrån åsiktsmaskin det över huvud taget går att komma. En enda av hennes texter raderar ut irritationen och ilskan jag automatiskt samlat på mig från 10 avsnitt av Ring p1. En enda mening tvättar mig ren från den skrikigt självgoda tonen hos 100 medverkande i Debatt.

Hennes åsikter är inte bara underbyggda med forskning och fakta, egna erfarenheter och känslor – de är överjävligt bra framförda också! Så långt ifrån det som hon kallar “Tji fick du-konst” i boken.

I den industriella åsiktsmaskinsliknelsen är den här samlingen journalistiska texter och krönikor från 1978 fram till idag att betrakta som “limited edition”, exklusiva lyxartiklar jag njuter av. Hur kan hon ha skrivit så mycket bra?!

Först stör jag mig på att texterna enbart föregås av datumet på ett inledande kapitelblad och att inte varje text har publiceringsdatum under sig eller redan i början av texten. Men sen börjar jag uppskatta även det. Som Klingspor skriver i förordet: “[…] men skrev jag inte detta nyss? Nej, för femton år sen. Jamen, det ser ju likadant ut idag, fast mer i full skala.”

Det är otäckt att i de äldre texterna se tendenserna som kommer leda fram till händelser och ideologier som idag fått mer makt. Jag vill ropa bakåt i tiden: snälla stoppa det här innan det går för långt.

Jag som inte upptäckt Klingspor förrän nu känner att jag vill skicka henne flera A4-sidor med ämnesförslag för att få hennes blick på saker. Det finns en annan författare jag känner så för, som jag tror kan skriva intressant och överraskande om vad som helst, och det är Joan Didion. Klingspor är på samma sätt unik i det att hon kan börja i en ände, passera genom olika länder, skämta, göra ställningstaganden för och emot, göra observationer och delta, och slutligen landa i en helt annan ände och ett annat ämne utan att det känns rörigt och ologiskt.

Jag har aldrig läst så politiska texter som samtidigt innehållet sånt oerhört bra språk. Snön är “kritvit som på 50-talet” när hon besöker Vindeln för att konstatera att Norrland håller på att “avkvinnas”. Hon döljer sina “tandläkarbesökta tänder” när hon besöker EU:s utkant på La Gomera, raderna innan har hon velat pussa en kackerlacka och ytterligare några rader innan belyst massturismens problem. Detta hinner hända på knappa 2 sidor. Efter 237 sidor känns det som att jag upplevt ett helt liv och lärt mig massor som jag inte kände till tidigare, samtidigt har jag njutit hela vägen och är inte ett dugg mätt på Klingspors texter, jag vill bara ha mer mer mer!

Atlas bokförlag 2013
ISBN: 9789173894234 Sidor: 237
Omslag: Lotta Kühlhorn
Danskt band: Fritz Ståhl, Bokus, Adlibris, Via Godhandling
E-bok: Bokus, Adlibris, Via Godhandling
Finns den inne på biblioteket?